I sina äldre dagar var schackgeniet Bobby Fischer kritisk mot schack. Han ansåg, efter en livstid med spelet som primär huvudsyssla, att schack till för stor del handlar om att memorera öppningsteorier. För att råda bot på det utvecklade han en egen variant av schack.

Målet med schack960 är fortfarande att ta motståndarens kung. Det enda som skiljer spelet mot vanlig schack är uppställningen av pjäserna på första linjen. I den här versionen av schack placeras dessa pjäser nästintill helt slumpmässigt. De enda reglerna är att kungen måste vara placerad mellan två torn och att löparna placeras på olikfärgade rutor. Både svart och vit börjar på samma sätt.

Fischers tanke bakom detta var tvinga spelarna att inte förlita sig på memorering, utan istället framhäva kreativitet och anpassningsförmåga. Siffran 960 i namnet baseras på antalet möjliga kombinationer som startpositionen kan ge.

Av alla otaliga försök att förändra schackreglerna är schack960 troligtvis den som nått störst framgång. Spelare som gillar denna typ av schack brukar förklara dess relativa framgång med att spelet inte bråkar med spelets regler eller förändrar något fundamentalt som gör schack till ett så fantastiskt bra och balanserat spel.